Artikelreferat från höstens seminarium om Tadzjikistan

Av: Gunnar Lassinantti

Tadzjikistan – ett land på randen till krigets Afghanistan.

Tadzjikistan har en besvärlig geografi med höga berg och omkringliggande stäpper. Därigenom har islams utveckling i området perodvis präglats av isolering som efter upptäckten av sjövägen till Indien och därmed slutet på den omfattande handeln längs sidenvägen och fram till Rysslands erövring av Centralasien under senare delen av 1800-talet. Även den sovjetiska perioden mellan 1930 och 1980 präglades av isolering.

Ämnet Tadzjikistan behandlades på ett seminarium i ABF-huset med OSSE-nätverket och Sällskapet för Studier av Ryssland, Öst- och Centraleuropa samt Centralasien som medarrangörer.

Tadzjikistan är en av de fattigaste republikerna från före detta Sovjetunionen som drabbades av ett inbördeskrig efter självständigheten 1992. Idag hotas stabiliteten på nytt under inflytande av händelserna i Afghanistan.

-Rysslands erövring, utbyggnaden av järnvägen och förbättrade ångbåtsförbindelser medförde att det område som idag utgörs av Tadzjikistan fick betydligt bättre förbindelser med omvärlden än tidigare. Det bidrog till att böcker och tidningar från andra delar av den muslimska världen nådde regionen, sa Franz Wennberg, doktorand vid Uppsala universitet och Tadzjikistankännare.

På 1920-talet stängdes Sovjetunionens och den nybildade sovjetrepubliken Tadzjikistans gränser. De religiösa skolorna stängdes och deras ekonomiska tillgångar togs i beslag. Lärare och elever återvände till sina hembyar. I största hemlighet fortsatte en del att bedriva religiös undervisning. De böcker som användes i undervisningen var tryckta eller skrivna innan 1920.

-Böckerna gick från generation till generation och vårdades ömt, berättade Wennberg.

-I samband med andra världskriget ändrade Moskva sin politik gentemot islam.  Det innebar att man istället försökte institutionalisera kontrollen över muslimerna. Den Andliga Administrationen för Centralasiens Muslimer tillskapades i Tasjkent i Uzbekistan med underavdelningar i de andra centralasiatiska republikerna. Viss religiös utbildning med ett fåtal utvalda muslimer började bedrivas först i Bukhara, sedan i Tasjkent.

-Sovjetunionen blev mera utrikespolitiskt aktivt från och med 1960-talet. Den Andliga Administrationen blev då även ett utrikespolitiskt instrument. Fortfarande behölls kontrollen över den statligt sanktionerade utbildningen, och kontrollen avsåg såväl informationsflödet som vilka som skulle ges tillstånd att resa utomlands, fortsatte Franz Wennberg.

Det skulle visa sig omöjligt att kontrollera informationsflödet och resandet efter Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1980. Kriget i Afghanistan och Sovjetunionens upplösning innebar att gränserna åter öppnades och att intresset för islam växte.

-Därefter har islam i Tadzjikistan på många sätt åter utvecklats under stark påverkan av vad som sker i andra muslimska länder runt om i världen, avrundade Franz Wennberg.

Den suveräna staten Tadzjikistan är 20 år gammal.

Innan Sovjetunionen upplöstes för 20 år sedan har det aldrig funnits en suverän stat med namnet Tadzjikistan eller någon annan stat med samma territoriella utbredning. Ryssland fick kontroll över området först genom sin militära expansion i slutet av 1800-talet.

-Starka antiryska stämningar rådde i Centralasien även efter tsarmakten störtats och Sovjetunionen börjat etableras från 1917. För att dämpa motståndet skapade sovjetledarna fem nya delstater i Centralasien som formerades kring de fem största etniska grupperna uzbeker, kazaker, tadzjiker, kirgizer och turkmener. Därmed ignorerades den ekonomiska verklighet som legat bakom tidigare statsbildningar i Centralasien – de hade i allmänhet kommit till kring de naturliga vattensystemen och berg och öknar hade tjänat som naturliga gränser, berättade Torgny Hinnemo, journalist, författare och en av Sveriges främsta kännare av Centralasien.

Den nya staten Tadzjikistan genomkorsas av ett par bergskedjor som det traditionellt varit omöjligt att ta sig över vintertid, den ena med toppar på över 5 000 meter, den andra med över 7 000 meter över havet.

-När huvudstaden Dusjanbe plötsligt blev viktig efter självständigheten 1991 uppstod därför en politisk tävlan om makten.mellan regionerna som urartade i ett omfattande inbördeskrig 1992-1997. Antalet dödsoffer i inbördeskriget uppskattas till mellan 50 000 och 100 000 människor.

-Kriget fick en religiös överton eftersom muslimerna i den östra regionen Badaksjan oftast tillhörde den shiitiska riktningen, medan sunnimuslimer dominerade i övriga landet. En viktig roll spelade också dalgångarna kring staden Gharm som före den ryska annekteringen varit eget furstendöme under namnet Karategin. Regionen hade försökt återta sitt oberoende i samband med att tsarernas Ryssland omvandlades till Sovjetunionen. När Sovjetunionen bröts upp och Tadzjikistan blev självständigt fick islam en renässans i det gamla Karategin som på det sättet fortfarande visade sitt avståndstagande gentemot de gamla kommunisterna i huvudstaden Dusjanbe, redovisade Hinnemo.

Tadzjikistan som varit fattig delstat i Sovjetunionen drabbades ekonomiskt hårt av inbördeskriget.

-45 procent av Tadzjikistans bruttonationalprodukt, BNP, utgörs av pengar som skickas hem av landets gästarbetare i Ryssland. Den nu 59-årige presidenten Emomali Rahmon kom till makten under inbördeskriget som en kompromiss mellan flera personer med maktambitioner. Med åren har dock Rahmon lyckats spela ut dem mot varandra så att hans eget grepp om statens affärer har stärkts. Rädsla för ett nytt inbördeskrig torde vara ett av skälen till att en stor del av samhället förhållit sig passivt i förhållande till denna maktförskjutning. Vid förra årets kritiserade parlamentsval tillerkändes presidentens eget parti officiellt 55 av de 63 mandaten i parlamentet. Två artificiella partier som styrs från presidentadministrationen fick vardera två mandat. Oppositionens representation i parlamentet består av två kommunister och två representanter för det enda legala islamska partiet i Centralasien, utvecklade Hinnemo.

Liksom i andra centralasiatiska stater fruktar regimen i Tadzjikistan att islam ska fånga upp en del av det missnöje som inte kan kanaliseras genom den hårt begränsade oppositionen.  Det är bakgrunden till en ny lag som instiftades i juni 2011. Enligt den får barn under 18 år inte delta i religiösa aktiviteter som inte auktoriserats av staten.

Tadzjikistan är ett land som trots stora vattenflöden lider brist på elenergi. Elransonering upp till 12 timmar per dygn har beordrats inför vintern. Ett av de befintliga kraftverken används för produktion av aluminium med råvaror som importeras till hög kostnad beroende på transporterna.

-President Rahmon har satsat sin personliga prestige i att fullfölja bygget av världens högsta kraftverksdamm vid Roghun. Hans hopp är att dammen både ska kunna göra landet självförsörjande när det gäller energi och dessutom räcka för export till bland annat Afghanistan. Grannlandet Uzbekistan protesterar dock mot dammen som man både ser som ett hot mot miljön och mot de egna behoven av rikliga vattenflöden för konstbevattning under vårarna. Även internationella institutioner är skeptiska till omfattningen av projektet, och därför har presidenten beordrat alla invånare att köpa aktier som ska finansiera bygget av Roghudammen, tilladeTorgny Hinnemo.

Talibanernas allt starkare position i grannlandet Afghanistan utgör ett hot mot stabiliteten i Tadzjikistan. Innan internationella styrkor inledde operationerna i Afghanistan 2001 hade landet blivit en fristat för väpnade grupper både från Uzbekistan och Tadzjikistan.

Biståndets roll i Tadzjikistan.

Tadzjikistan får mindre bistånd än flera andra forna sovjetrepubliker. År 2006 motsvarade det internationella biståndet till Tadzjikistan 36 US dollar per person, medan det samtidigt uppgick till 69 US dollar till Georgien och 46 US dollar till Moldavien.

Givarna domineras av de internationella finansinstituten, utvecklingsbanker som Världsbanken och den Asiatiska utvecklingsbanken. Den internationella Valutafonden spelar också en viktig roll. Under senare år har EU ökat sitt bistånd till Tadzjikistan. USA och Schweiz är andra viktiga biståndsgivare liksom Tyskland, Japan och Storbritannien. Många FN-organisationer finns på plats, bland annat UNDP, Unicef, Världshälsoorganisationen, FNs livsmedelsprogram (WFP) och FNs flyktingorganisation, UNHCR. Ett antal internationella enskilda organisationer arbetar i landet, bland andra Rädda Barnen, Oxfam, Aga Khans olika utvecklingsorganisationer, Acted och Mercy Corps.

-Under senare år har samarbetet med andra länder blivit allt viktigare, till ex empelmed Kina, Iran, Turkiet, Saudiarabien och Sydkorea. Kina finansierar och bygger vägar, Iran bygger vägar och har intressen inom byggsektorn, turkiska företag är aktiva inom byggsektorn. Ryssland har intressen bland annat inom energisektorn och i det stora antalet gästarbetare som finns i landet från Tadzjikistan. Remitteringar från tadzjiker som arbetar utomlands uppgår till nära hälften av landets BNP, vilket är betydligt mera än det samlade biståndet, redovisade Eva Lithman, tidigare chef för det svenska biståndskontoret i Dushanbe.

-Biståndet är splittrat. På initiativ från Sverige med början 2006 har ett antal givare försökt samordna sina insatser för att öka biståndets genomslag och resultat, tillade Lithman.

Det svenska biståndet till Tadzjikistan och Centralasien började i mitten av 1990-talet med stöd till ett program för den hotade Aralsjön. Ett mera utvecklat samarbete startade i Kirgizistan i slutet av 1990-talet och byggde på de tidigare erfarenheterna av svenskt samarbete i Östeuropa.  Samarbetet med Tadzjikistan påbörjades senare och startade med humanitärt bistånd under det svåra inbördeskrig som formellt avslutades 1997.

Det svenska biståndet har varit inriktat på grundläggande utvecklingsområden: hälsovård, jordbruk och demokratisk samhällsstyrning. Sammanlagt har det svenska biståndet till Tadzjikistan uppgått till cirka 500 miljoner svenska kronor. Ett stort program bland annat tillsammans med Världsbanken har förbättrat primärhälsovården i vissa delar av Tadzjikistan. Unicef har med svensk finansiering förbättrat situationen för utsatta barn.

Jordbruket spelar stor roll för den ekonomiska utvecklingen. Det svenska lantmäteriverket har därför arbetat med sina tadzjikiska kollegor för att förbättra fastighetsregleringen, ett motigt arbete inom ett område med många starka intressen.

Sida gav också ett mångårigt stöd för att utveckla veterinärväsendet i syfte att förbättra djurhälsan och produktiviteten inom djurhållningen. Jordbruk är en nyckelnäring, över 70 procent av befolkningen försörjer sig på jordbruket där bomull varit en dominerande gröda.

Svenska experter arbetade med sina kollegor för att förbättra kvaliteten på utsädet och för att få fram sorter som bättre kan klara av klimatförändringar. Ett syfte har varit att öka lönsamheten för alternativa grödor till bomullen som haft många negativa konsekvenser inte minst för miljön. En genbank har byggts upp med svenskt stöd och kommer att underlätta för Tadzjikistan att ta tillvara sina växtgenetiska resurser.

Ett annat program var att bidra till att utveckla en välbehövlig livsmedelsindustri med grund i tomatodling och mejeri.

-Det programmet fick avbrytas eftersom det inte gav de önskade resultaten inom den korta tid som stod till buds.

-Ett program för att förbättra den offentliga statistiken i landet har varit framgångsrikt. Det svenskia stödet var avgörande för att lyfta fram problemen med korruptionen i landet, menade Lithman.

-Sverige har nu avslutat utvecklingssamarbetet i Centralasien och i augusti 2010 stängdes ambassadkansliet i Dushanbe efter bara sex års verksamhet. Utvecklingssamarbetet i Tadzjikistan har givit en del goda resultat. Men det har också varit komplicerat och på vissa områden har inte de förväntade kortsiktiga resultaten uppnåtts. Trots detta anser jag att det svenska beslutet att dra tillbaka stödet till regionen är olyckligt. Stängningen av kansliet innebär bland annat att Sverige minskat sina möjligheter att påverka utvecklingen i Tadzjikistan och i övrigt i denna konfliktfyllda och strategiskt viktiga region, sammanfattade Eva Lithman.

 

Dela ”Artikelreferat från höstens seminarium om Tadzjikistan” på

  • Pusha
  • Digg!
  • Delicious
 

Tillbaka till toppen